Historia

Byns namn
Det enstaviga gamla byanamnet skrevs under 15- och 1600-talet Bröön, Brön eller Brönn. Under 1600-talet ändrades stavningen till Bråhn, Bråån eller Brån. Det gamla uttalet av byanamnet var Bröö(r)n med långt, öppet ö-ljud och har använts långt in på 100-talet

Namnet Brån kommer troligen från ”bränna”, ”brand” och skulle då betyda ett avbränt uppvuxet område i skog, åstadkommet av skogsbrand.

Nedan återges några korta notiser från boken med intressant och tankeväckande information från Bråns långa historia.

År 7100 f.Kr.
Inlandsisens isrand låg vid den här tiden vid Brattby-Brån. Brånsslätten låg under vatten och torrlades för ca 4000 år sedan (2000 år f.Kr.).

3 000 år sedan
Den första fasta bosättningen i byn fanns förmodligen då, möjligen först som en fäbod till Norrfors, Brattby, Gubböle eller någon annan by.

År 1559
Nu hade byn fem bönder som betalade skatt. Det sägs att marken var bördig, betet gott och att det fanns relativt mycket boskap i byn. Totalt fanns t.ex. 32 kor. Binäringar var jakt och fiske.

År 1602
Det året förekom en svår översvämning, som fördärvade fem bönders åkrar och den dyrbara säd som de hade sått blev mestadels bortspolad.

Från 1588 till 1938 har byn drabbats av översvämningar vid 24 tillfällen.

Åren 1633-34
Dessa år blev missväxtår. I fattiglängden nämnes en familj från Brån. Byn bestod nästan enbart av kvinnor och barn.

År 1721
Ryska soldater når fram till Brattby och Gubböle och brände fyra gårdar där. Möjligen förekom strider också i anslutning till Umeälven även i Brån, där det enligt muntlig tradition finns ryssgravar på två ställen.

År 1800
Potatis började odlas i byn. Den odlade huvudgrödan var sedan lång tid korn. Dessutom odlades råg, rovor, humle, hampa, lin och havre.

År 1835
Brån ansluts till Vännäs pastorat och socken. Tidigare kyrkort var Backen, där Brån hade åtminstone en kyrkstuga.

Åren 1849-50
Nu finns det 16 bönder i byn och ca 140 personer

Den 1 januari 1872
Mejeridriften började i Brån. Westerbottens Mejeri Aktiebolag hyrde en lokal av bonden Carl Jonsson. Mejeriet i Brån var det andra andelsmejeriet efter det i Hössjö 1867. Under många år var Brånsmejeriet störst i Västerbotten. Nu hade befolkningen ökat till 255 personer.

År 1886
Efter att ha legat nere några år öppnade mejeriet i Brån igen och drevs parallellt med mejeriet i Vännäs i 30 år.

År 1938
Stora översvämningar av bygden i juni detta år. Vallarna mot älven färdigställdes på hösten 1939.

År 1950
Nu bodde hela 320 personer i byn. Byn bestod av 498 ha åker, en areal som brukades av 50 familjer. Totalt fanns i byn 380 kor, 42 hästar och en massa ungnöt, svin m.m.

År 1970
Befolkningen har minskat kraftigt sedan 1950. Nu bor bara 187 personer i byn. Brånsjön blir naturreservat detta år.

År 1972
Med början detta år byggdes ett tiotal nya villor i byn.

År 1985
Göran Edholms ladugård brann ner den 11 december detta år. De flesta djuren kunde räddas.

I dag
Längre än så går inte bokens anteckningar, som nedtecknats av Bertil Brånin. Vad som i dag kan konstateras är att byn ännu inte nått upp det invånarantal som byn hade för 53 år sedan. Hur många kor byn har i dag, känner undertecknad inte till. Om ens några finns, så är de bara en bråkdel av vad som fanns 1950. Möjligen kan vi idag mäta oss med det året vad gäller antalet hästar.
/Karl-Gustav Sjöström